stupid in love

Jag hatar kärleken. Har jag någonsin sagt det innan ? Jag hatar allt som har med känslor att göra. Jag vill bara lägga mig ner och skrika. Jag vill inte vara här, jag vill vara någon annanstans, jag drömmer mig bort till en helt annan plats.. Det värsta är att den platsen existerar inte ... Jag vill bara rymma, jag vet inte vad jag känner, jag vet inte vad jag ska tänka.. Jag har blivit förstörd, mina känslor funkar inte som dom borde.. Att allt bara kan förändras så ? Jag förstår inte vad som händer.. Allt jag vet är att detta är hemskt och jag vill bort..

Vad ska man göra när personen som var ditt allt har blivit den som går dig på dina nerver varje sekund och den som får dig att skrika och vela kasta något i väggen.. ? Vad ska man göra..? Om någon har svaret så får ni gärna säga det till mig.. Jag vill bara få känna glädje, är det så mycket begärt av mig? Har jag inte ens förtjänat lite lycka efter allt jag gått igenom hela mitt liv ? Inte ens lite ? Allt är så orättvist och jag orkar inte leva med tanken att mina känslor ska vara kaos hela mitt liv. Ena stunden känner jag något och på en sekund kan allt ändras. Vad är det för fel på mig ? 

Jag borde kanske vara ensam .. Jag borde kanske vara för mig själv och vet ni vad det värsta är ? Jag har gett upp allt .. Jag har inget kvar. Jag har alltid intalat mig själv att aldrig göra någon till ditt allt, men ändå gör jag det? Något måste vara fel på mig ..



För alltid ? Du lovade mig en ring på min 18 års födelsedag..
Mina tankar har börjat fundera på om det verkligen är det rätta..
Jag kommer för alltid hålla dig kvar i mitt hjärta oavsett vad,
men jag vet inte vad som kommer hända.. Jag är så ledsen ...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback